Lampan

Det är söndag och då brukar det vara nyhetstorka. Idag är egentligen inget undantag, men jag tyckte det var ovanligt mycket bra läsning ändå.

En kvinna i 50-årsåldern har nu dött av att ha ätit lömsk flugsvamp. Hennes lever slogs ut helt och nu kommer jag inte våga mig ut i skogarna och plocka svamp på några år.

I DN finns en intressant artikel om hur intelligenta svampar är, vilket kanske inte känns helt passande en dag som denna. Att små läskiga svampar kan lära sig klockan och hitta igenom labyrinter verkar riktigt spännande. Det finns svampar som ger spännande rus, men jag tror inte man blir smartare av det.

I Märsta finns en man som blivit dömd för rattfylleri 48 gånger och jag undrar hur ofta han är ute och åker bil. Han har inget körkort och äger ingen bil och ändå är han ute på våra vägar och riskerar våra liv. Tyvärr finns det många som är ute på vägarna varje dag och tyvärr är det många som drabbas den dagen det händer en olycka. Jag har sett familjer slås i spillror av rattonykterheten och önskar att det snart kan komma en lösning på problemet.

Slutligen så tycker jag att vår kära regering ska sätta sig och prata med arbetslösa Svetlana Diatchkova. Hon har sökt 400 jobb utan att få ett enda svar, trots att hon är behörig lärare och pratar nästan perfekt svenska. Att gå arbetslös något de flesta tycker är jobbigt, att få ett nej är ännu jobbigare och jag kan inte tänka mig att inte få ett enda svar på 400 ansökningar när svenska skolorna samtidigt skriker efter behöriga lärare. Regeringen säger att alla som vill kan får jobb, men är det verkligen så?

Nu är jag faktiskt lite nervös. Det är mindre än tolv timmar kvar till jag ska börja jobba och jag har faktiskt inte gjort det sedan i påskas. Det är inte att träffa arbetskamraterna eller att klara arbetsuppgifterna som får mig att sova dåligt. Att vakna på morgonen, komma in i rutinerna och inte tänka för mycket på lillkillen som nu ska gå på dagis fem dagar i veckan däremot får mig pirrig.

Nu är jag övertygad om att allt går bra och redan på tisdag ska jag sätta mig på skolbänken i fyra dagar för att trycka in lite nya spännande kunskaper.

Jag gissar att det blir mindre bloggande framöver och att jag kanske använder mig av funktionen som gör att det går att skriva ett inlägg som inte publiceras förrän senare. En viss typ av inlägg passar det bra att göra så, andra mindre bra. Vi får se hur bloggen mår om några veckor.

Idag var det äntligen dags att fira fammo, som vi numera kallar pappas fru. God mat och en god, men kladdig tårta åt vi innan tjejerna gick ut i lekparken med lillkillen. Jag hade med kameran och tog några bilder men skämdes riktigt när jag kom hem och insåg att den enda bilden jag tog på fammo var så suddig att den bara var att radera.

Det är skönt att lillkillen gillar att åka bort, mer än gärna hoppar upp i knät på hela släkten. Av någon konstig anledning så rör han inte fjärrkontroller och mobiltelefoner när vi är borta. I alla fall inte på det sättet som han gör hemma, där han tar fjärrkontrollen och sedan snabbt kryper i väg.

När vi kom hem var killen riktigt trött och han märkte inte ens att vi lagt i ett extra gosedjur i sängen som han får sova med ett par nätter innan vi tar med det till dagis. Förhoppningsvis accepterar han det där istället för Nalle, som han så gärna kramar om. Det vore skönt att släpa Nalle fram och tillbaks och alltid riskera att glömma honom.

Idag fick vi nog av liggvagnen. Visst kan lillkillen sitta i den, men inte bra. Varje gång vi är ute så slutar det med att han halvligger redan efter en minut och det ser inte bekvämt ut.

Ni som är trogna läsare och observanta har sett att vi även har en paraplysulky, men den har så dåliga hjul att den bara lämpar sig för att köras i inomhuscentum eller ytterst korta sträckor. Så nu när både babyland och barnens hus hade utförsäljning av 2008 år färger av en briosulky slog vi till.

Eftersom vi skulle runt i flera affärer åkte vi förbi babyland först. Att få hjälp i butiken gick ovanligt fort och vagnen blev liten och smidig när man fäller ihop den och den går in på längden i vår baklucka, vilket den är den första vagn som gör.

Att betala var däremot svårare. Kön var lång till den enda kassa dom hade igång en dag som dom hade stora annonser ute. Trots att det gick omkring personal som inte såg ut att ha något att göra så öppnade dom inte en andra kassa. Inte heller kunde vi använda vagnen då vi skulle gå vidare till andra butiker då den kom i ett fint litet platt paket.

Väl hemma så packade vi upp vagnen för att rätt snabbt inse att det ena hjulet inte såg ut som dom andra tre. En plastbit hade åkt in för djupt i navet och det var omöjligt att sätta på hjulet på vagnen. Vi funderade först på att försöka få ut plastbiten, men vem vet vad som påverkar garantin.

Jag slängde mig i bilen med kvittot i ena handen och hjulet i den andra. Efter lite ytterligare köande så blev det rätt många personer inblandade i butiken innan dom kom fram till att dom inte behövde skicka efter ett nytt hjul. Vi har nu en fungerande vagn som verkar bra, men hade dom inte ordnat fram ett hjul idag så hade jag lämnat tillbaks vagnen och åkt och köpt en hos konkurrenten istället.

Jag använder wikipedia dagligen både privat och i arbetet. Internet är en underbar källa till information och wikipedia som uppdateras av oss användare har oftast information som är korrekt, men det händer att någon uppdaterat för att sabotera och därför går det inte att lita bara på en källa.

I dagens aftonbladet står det om en läkare som använde wikipedia för att ställa en diagnos. Förhoppningsvis var wikipedia inte den enda källa läkaren använde för att ta reda på hur han skulle behandla barnet. Skulle det vara så anser jag att läkaren har begått ett rejält fel.

När man läser artikeln så verkar läkaren inte heller i övrigt lyckats särskilt bra med denna patient. Att gick ut ur rummet och lät föräldern behandla sitt barn låter hemskt.

Jag hoppas att aftonbladet som vanligt överdrivit en hel del, annars måste jag genast hitta en annan närakut att åka till med lillkillen om han blir sjuk.

Tycka vad man tycka vill om Michael Jackson, men han har hunnit med en hel del under sina 50 första år. Enligt wikipedia är det bara sex personer som sålt mer än 500 miljoner skivor och Michael är en av dom. Sin första USA-etta fick han redan som 12-åring med låten Ben, då tillsammans med sina bröder i Jackson 5.

[Youtube]http://www.youtube.com/watch?v=JQyvQWrGE1g[/Youtube]

Jackson 5 – Ben

Jackson 5 tiden missade jag helt och liksom så många andra förstod jag Michael Jacksons storhet när han släppte Thriller. Den 13 minuter långa videon till Thriller var en riktig höjdpunkt när den spelades på svensk TV. På den tiden hade jag inte tillgång till MTV och musikvideos var något nytt i den formen.

På dansgolvet finns det en låt som bitit sig fast ordentligt i min hjärna, Billie Jean. Jag har en remix som jag mer än gärna spelar när jag fått ett par öl i mig som var väldigt populär på svenska diskotek under slutet på 90-talet. På skivan står tyvärr ingen information alls om remixen. När jag satt och letade efter den hittade jag en lite småskoj akustisk version istället som jag delar med mig av.

[Youtube]http://www.youtube.com/watch?v=c2MgwAJrfXo[/Youtube]

Chris Cornell – Billie jean

Välgörenhetslåten We are the world som han skrev tillsammans med Lionel Richie är en låt som jag har pinsamma minnen till. Mina vänner hittade ett band där jag sjöng låten, riktigt dåligt och det har jag fått höra många gånger efter det. Låten är riktigt bra, men den engelska ”konkurrenten” Do they know it’s christmas är två snäpp bättre.

När jag läste på wikipedia såg jag att ljudboken till ET som Michael Jackson läste in har fått en Grammy. Jag hoppas att Michael kan komma tillbaks som artist en gång till och att vi slipper mer skandaler omkring honom. Jag avslutar med Wierd Al’s parodi på Jacksons Bad. Båda versionerna spelades en hel del på min skivspelare på den tiden dom var aktuella.

[Youtube]http://www.youtube.com/watch?v=p9Zt8mn14hY[/Youtube]

Weird Al Yankovic – I’m Fat

Idag var den första dag som lillkillen skulle få gå på dagis enligt schemat. Tyvärr så blev det en lång natt och han sov inte så mycket. Mellan klockan ett och fyra inatt sov han bara sporadiskt och bäst sov han stående lutandes mot vår soffa!

Då han hade lite högre temperatur än vanligt och var så trött imorse beslutade vi att han skulle få vara hemma. På dagis är dom säkert glada över det beslutet då jag har varit tvungen att aktivera honom varenda sekund nu på förmiddagen. Det som jag trodde var en antydan till feber har i alla fall gått tillbaks helt och förutom att han inte åt upp all lunch så verkar det bara vara sömnen som behövs.

Nu har jag bäddat ned honom och hoppas att han kan sova ett par tre timmar och jag funderar på att sova en stund jag också.

Jag såg inte matchen och vet inte hur det gick till, men Djurgården blev krossade i Norge ikväll. Europaäventyret blev inte långvarigt i år heller och ett allsvenskt guld är väldigt väldigt långt borta.

Tur att det kommer nya säsonger och att hockeyn börjar snart.

I städivern här hemma har jag nu slängt ut datorbordet. Det har inte kommit så långt och är i aldeles för bra skick för att slängas. Har du behov av ett datorbord och har möjlighet att hämta det i järfälla får du gärna kontakta mig.

Fakta om bordet:

• Utdragbar skiva för tangentbord och mus.
• Hylla med plats för dator och skrivare
• Plats för bildskärm och andra tillbehör högst upp.
• Låsbara hjul
• Bredd 77 cm
• Djup 50 cm
• Höjd 76 cm´

Eftersom jag är lite girig så tänkte jag ta en hundralapp betalt. Heter du Linda Lampenius och hämtar det genast kan jag självklart diskutera priset.

Dagen har varit frustrerande. Först vaknade jag efter aldeles för lite sömn. Sedan åkte vi mot återvinningscentralen med en hel del elektronikskrot och annat smått och gott som ska slängas. Tyvärr så hade vi missat att återvinningscentralen inte öppnade förrän klockan 14.30. Istället åkte vi och letade efter balkonglådor modell xx-large, men inte hittade vi det heller.

På IKEA hittade jag en bordsskiva som såg ut att passa bra för att ersätta den slitna skivan på balkongbordet. Som tur var köpte jag den inte, för när vi kom hem visade det sig att skivan var 4 centimeter för kort och inte passade på benställningen.

Under kvällen ägnade jag ett par timmars letande hittade jag USB-minnet under en matta. Minnet behövdes för att kunna anmäla min sista föräldraledighet till försäkringskassan. När jag äntligen hade hittat minnet så hade strömmen slutat fungera i klädkammaren. Utan ström där inne kommer jag inte ut på internet.

Under tiden jag felsökte i klädkammaren vaknade lillkillen och jag fick avbryta allt arbete då killen inte kunde somna om så länge jag väsnades. Nu visade det sig att det skulle bli svårare än så att somna. Om han hade ont i öronen eller i magen vet vi inte, gaserna tyder på magknip men efter ett par timmars skrikande somnade han om och jag kunde ta mig ut på internet och skriva detta bittra inlägg.

Klockan är mycket ikväll igen, men snart är det äntlig en helg.

…skiten då? Jodå, den var rosa idag.